Igår fick jag se en min på Skype som man inte ser för ofta, men det var en underbar blandning av förvåning och chock! Jag skrattade mig till sömns sen kan jag ju säga. Men Frans får berätta mer om det.
Nu är jag, ensam, i Christchurch och ska imorgon flyga upp till Rotorua för att tillbringa min sista vecka i Nya Zealand på nordön. Så nu väntar 5 dagar i fisdoft, som en liten lätt föraning på hur det kommer bli att bo hemma igen sen. (Ge mig styrka..) men iallafall, under mina dagar här i CHCH har jag haft ca 50 änder efter mig som velat äta upp mina skor i den botaniska trädgården, ätit nudlar och sötsur sås till middag tre dagar i rad (och det kommer att bli minst tre till), varit med om en jordbävning (det var rätt så läskigt kan jag säga) och jag har haft lyxen att ha mitt eget rum till priset av en säng i ett dorm bara för att det kan vara "farligt" att sova som ensam tjej i ett rum med bara killar. Det har sina fördelar att vara tjej ändå, även om vi inte kan stå och kissa var som helst!
Nu ska jag upp och laga nudlar och sötsur sås. Mycket exotiskt! Hejhej!
Frans, så här ser förresten CHCH stadskärna ut nu. Den är pytteliten med rätt så cool med affärer och cafeer i färgglada containrar :)
måndag 27 februari 2012
fredag 24 februari 2012
Rotorua
Sååååå nu var det ett rätt så bra tag sen vi skrev sist och rätt så mycket har hänt. Som ni kanske märkt har vi varit rätt trötta på att skriva, pch är det fortfarande egentligen, men eftersom jag bara har ett par veckor kvar (och Frans inte är den som bloggar direkt, så när han är här själv ska man inte lita på att få reda på vad han gör ;) ) så kan man ju offra sig!
Iallafall, sist vi skrev var vi i Nelson (eller?) och lyckades tillslut få lite sol. Men de riktigt fina sommardagarna fick vi några dagar senare i Wellington, som är en riktigt mysig huvudstad. Många konstnärliga (läs pretantiösa!) människor, cafeer, mysiga gator och en schysst hamn. En mycket väl spenderad vecka, och där vi dessutom fick gratis boende hos ett gäng studenter. Som mest bodde vi 11 personer i deras vardagsrum och konstigt nog kom vi alla väldigt bra överrens. Slutsats: Wellinton blev en succe! Efter en vecka tog alla gratissaker att göra i Wellington slut, och vi har tagit oss upp till Rotorua där det ständigt luktar fis. Härligt!
Puss och kram!
(bilderna: Wienerbrödet vi köpte från det svenska cafet i Nelson, det fulaste klocktornet vi någonsin har sett, också i Nelson, och Pippilångstrumpväggen i Wellington)
Iallafall, sist vi skrev var vi i Nelson (eller?) och lyckades tillslut få lite sol. Men de riktigt fina sommardagarna fick vi några dagar senare i Wellington, som är en riktigt mysig huvudstad. Många konstnärliga (läs pretantiösa!) människor, cafeer, mysiga gator och en schysst hamn. En mycket väl spenderad vecka, och där vi dessutom fick gratis boende hos ett gäng studenter. Som mest bodde vi 11 personer i deras vardagsrum och konstigt nog kom vi alla väldigt bra överrens. Slutsats: Wellinton blev en succe! Efter en vecka tog alla gratissaker att göra i Wellington slut, och vi har tagit oss upp till Rotorua där det ständigt luktar fis. Härligt!
Puss och kram!
(bilderna: Wienerbrödet vi köpte från det svenska cafet i Nelson, det fulaste klocktornet vi någonsin har sett, också i Nelson, och Pippilångstrumpväggen i Wellington)
fredag 10 februari 2012
Nelson
När man är i Nya Zealands soligaste stad vill man ju kunna skryta och säga att det är så fiiiint och sooooligt här, men helt ärligt så är det ganska grått och regnigt just nu. Men det ska bli soligt imorgon (sägs det) och innan har vi haft 4 hela dagar med strålande sol i Matueka så vi har det rätt så bra ändå. Kayakingen var fantastisk och alla som åker hit MÅSTE åka till Abel Tasman national park för det är så vackert. Turkost vatten, gyllene stränder, tät skog blandad med palmer och barrtträd och en massa fina fåglar. Det var helt klart en av de bästa dagarna på hela vår resa, och en av de bästa träningspassen vi har kört på ett par år. Man känner av det i armarna idag om vi säger så..
Bilden med den turkosa sjön är på Lake Tekapo, bergen är från Milford Sound och den sista är när Frans löste rubiks kub i Greymouth.
Puss och kram!
Bilden med den turkosa sjön är på Lake Tekapo, bergen är från Milford Sound och den sista är när Frans löste rubiks kub i Greymouth.
Puss och kram!
onsdag 8 februari 2012
Morueka
Nu har vi lämnat den västra delen av sydön (som var en besvikelse! Och vilka otrevliga människor vi har träffat. Helt otroligt. Inget sånt har någonsin hänt innan i Nya Zealand) och tagit oss upp till Motueka, som ligger vid Abel Tasman national park. Här skiner solen hela dagarna, det finns inte ett moln på himmelen, vi har badat i en iskall flod, cyklat runt, legat i parker och solat, och imorgon ska vi ut och kajaka längst kusten på Abel Tasman. Livet är gott igen!
Bilderna är från milford sound!
Bilderna är från milford sound!
lördag 4 februari 2012
Greymouth
Hej!
Nu har vi kommit till Greymouth, som ligger relativt långt norrut på västkusten. Längre norr än så här har vi faktiskt ännu inte varit på sydön, så förhoppningsvis kommer vi få aningen varmare i framtiden! Man kan ju alltid hoppas i alla fall. Västkusten måste jag nästan säga var lite mer händelselös och ointressant än jag trodde. Jag kan nästan säga att jag är lite smått besviken! Glaciärerna i Franz Josef och Fox var fantastiska, och skogarna och vyerna var även de helt underbara. Men ändå så kändes det rätt trist! I Haast bodde typ 300 pers, och Franz Josef var enbart byggt för turism. Greymouth är den största staden på västkusten (med 10.000 invånare..), men även här stängde i princip allt klockan 15.30. Rätt trist kan ni kanske tänka er!
Imorgon fortsätter vi i alla fall lite längre in i landet igen, även om vi fortsätter norrut. Ska se sydöns norra kust i ett par dagar, och sedan har vi börjat fundera på att ta färjan över till Wellington! Jag har ju trots allt hört att den ska vara världens koolaste huvudstad, och det vore trist att missa den. För i såna fall har jag varit i nästan hela NZ, men inte huvudstaden. Nästan lite pinsamt!
Nu tar nästan internet-tiden slut, så jag ville bara säga att vi mår båda toppen! Vi är friska, mätta och har (för stunden) ett helt stillat sockerbehov. Hoppas ni alla har det bra hemma i kylan!
Puss och kram
Frans (och Julia!)
Nu har vi kommit till Greymouth, som ligger relativt långt norrut på västkusten. Längre norr än så här har vi faktiskt ännu inte varit på sydön, så förhoppningsvis kommer vi få aningen varmare i framtiden! Man kan ju alltid hoppas i alla fall. Västkusten måste jag nästan säga var lite mer händelselös och ointressant än jag trodde. Jag kan nästan säga att jag är lite smått besviken! Glaciärerna i Franz Josef och Fox var fantastiska, och skogarna och vyerna var även de helt underbara. Men ändå så kändes det rätt trist! I Haast bodde typ 300 pers, och Franz Josef var enbart byggt för turism. Greymouth är den största staden på västkusten (med 10.000 invånare..), men även här stängde i princip allt klockan 15.30. Rätt trist kan ni kanske tänka er!
Imorgon fortsätter vi i alla fall lite längre in i landet igen, även om vi fortsätter norrut. Ska se sydöns norra kust i ett par dagar, och sedan har vi börjat fundera på att ta färjan över till Wellington! Jag har ju trots allt hört att den ska vara världens koolaste huvudstad, och det vore trist att missa den. För i såna fall har jag varit i nästan hela NZ, men inte huvudstaden. Nästan lite pinsamt!
Nu tar nästan internet-tiden slut, så jag ville bara säga att vi mår båda toppen! Vi är friska, mätta och har (för stunden) ett helt stillat sockerbehov. Hoppas ni alla har det bra hemma i kylan!
Puss och kram
Frans (och Julia!)
fredag 3 februari 2012
Franz Josef
Nu har vi tagit oss upp till Franz Josef for att kolla pa lite glaciarer! Slutsats: mycket is. Imorgon aker vi vidare mot civilisationen, dvs norrut. Jippi!
Emellan Franz Josef och Queenstown har vi varit med om en massa saker, men de orkar vi inte dra nu. Alldeles for lang historia for att dras pa ett tangentbord utan prickarna over vissa bokstaver!
Puss och kram!
Emellan Franz Josef och Queenstown har vi varit med om en massa saker, men de orkar vi inte dra nu. Alldeles for lang historia for att dras pa ett tangentbord utan prickarna over vissa bokstaver!
Puss och kram!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)







